torsdag 2 april 2009

Sommar på spanska solkusten

Solen stod redan högt på himlen när jag vaknade i det kvalmiga hotellrummet. Det hördes ljud utifrån; bilar som gasade på och tutade, människor som skrattade och ropade på ett främmande språk.

Jag steg upp ur sängen och gläntade på gardinen. Havet där ute lyste blått, och vågornas brus kunde höras ända hit upp. Jag ville gå och simma i havet!

Hastigt klädde jag på mig och gick ut. Hettan slog emot mig när jag kom ut på hotelltrappan. Vid uteserveringen satt en grupp människor och diskuterade högljutt. En liten pojke ropade något på spanska till sin mamma, som bara daskade till honom över baken till svar.

Jag gick vidare mot stranden. Asfalten brände het under mina bara fötter. Bilarna som körde förbi luktade bensin och avgas, och rörde upp en massa damm i luften. Det sved till i ögonen.

Men vad gjorde det, nu var jag äntligen nere vid stranden och skulle få kasta mig i havet! Jag kastade badlakanet och min solklänning i en hög på en ledig solstol. Jag sprang över den heta sanden som brände under fotsulorna, och saktade till när jag kom fram till det fräsande havet.

Det svala vattnet kändes ljuvligt mot mina heta, dammiga ben. De släta stenarna på havsbottnen som vågorna hade format under tusentals år kändes behagliga att stå på. Jag lyfte upp en och såg på den. Så vacker den var, nästan helvit.

Jag slängde iväg stenen långt ut i de mäktiga vågorna. Stenen hörde hemma där! Nu böjde jag mig framåt och dök i under det svala vattnet. Jag öppnade ögonen under vattnet och såg en massa vita stenar på den klara havsbottnen.

Plötsligt hördes ett fräsande brus och en väldig våg knuffade in mig mot stranden, för att sedan dra sig tillbaka ut mot havet med en väldig kraft. Den drog i mina ben, tvingade mig med ut mot havet, långt bort från den vackra stranden.

Jag kämpade emot, men vågen var övermäktig. Luften i mina lungor hade för länge sedan tagit slut, och nu drog jag istället in av det svala vattnet i lungorna. Är det så här det känns att dö, tänkte jag.

****

Jag vaknade av väckarklockans signal.

Inga kommentarer: