lördag 19 januari 2013

"Jag är Zlatan Ibrahimovic", värd att köpa?


Förra årets julklapp till fotbollsfansen, ett som är säkert. Även hos oss, jag köpte den åt äldsta sonen, fotbollspelaren. Naturligtvis ville jag också läsa denna hitbok som så många talar om och skryter över.

Zlatans uppväxt berör en starkt. Man får en inblick i livet i Rosengård och det är ingen dans på rosor. Det är fattigdom hemma hos mamman och syskonen, det är aga med klädhängare, och framför allt ingen tro på framtiden.

Hemma hos pappan, dit Zlatan flyttar senare är det inte mycket bättre heller. Pappan är mest försjunken i sin egen värld när han kommer hem från jobbet, och i den egna världen ingår juggemusik, kriget och öldrickandet. Kylskåpet där det för det mesta gapar tomt. Trådtelefonen i huset är inte heller till för Zlatan utan bara för farsan.

Farsan har inget som helst över för Zlatans fotbollssparkande, åtminstone inte under de första åren. Zlatan sparkar och kickar boll på gården i Rosengård med de andra ungarna och får ta sig till fotbollsträningarna på egen hand. Oftast stjäl han någon cykel som råkar stå passligt till för att ta sig de många kilometrarna till träningen. Eller så är det för att han får en kick av själva stjälandet, som han själv påstår.

Pappans intresse för sonens fotbollsspelande ändrar ju sig lite när Zlatan blir känd, typiskt nog kan man kanske lite elakt tänka. Det kan ju vara så.

Resten av boken blir svårfattlig för en som inte har någon större inblick i fotbollen. Det är matcher och klubbar och byten hit och dit. Det är högt tempo och svårt att hänga med och få något riktigt utbyte av boken längre. Här måste man ha bra kännedom om fotbollen för att riktigt veta vad man läser om.

Men ett är säkert: Fansen älskar säkert boken. Åtminstone gör min son det. Köp den här eller här.

tisdag 8 januari 2013

Recension av "Det som aldrig sker" av Anne Holt




Anne Holt - författaren till Det som aldrig sker tar oss med till Norge och trakterna av Oslo.

Ifall man läst Anne Holts tidigare böcker känns Yngvar Stubö och Inger Johanne Vik som gamla bekanta det är trevligt att få återse. De två är så lagom och det är lätt att relatera till deras vardag, om den än är lite kaotisk. Inger Johanne, psykolog och jurist som från tidigare har en nioårig dotter med en odiagnosticerad neuropsykiatrisk diagnos får tillsammans med kriminalkommisarie Yngvar en liten dotter. Allt väl i deras nya hem.

Tv-stjärnan Fiona Helle hittas mördad. Man dras snabbt med in i en suggestiv atmosfär av ondska och vrede. Återhållet hat som blommar upp i sin värsta form. Texten är starkt driven och man plöjer vidare, vidare samtidigt som man undrar över hur någon människa kan vara så makaber som denna mördare.

Det sker flera mord, alla med gemensamma nämnaren brutalt och starkt symboliskt. En nedåtgående spiral som snurrar neråt, neråt. Yngvar övertalar Inger Johanne att hjälpa till vid mordfallen som profilierare, då hon har gått i lära hos den bäste, the Chief Warren Scifford i USA. Inger Johanne tvekar, då hon har sina egna spöken i bagaget från den här tiden. Tillslut ger hon ändå upp och hjälper till.

Så här långt i boken börjar man verkligen tycka synd om Inger Johanne som verkar falla sönder som mor under all press. Döttrarna, som på grund av hur situationen utvecklas måste flytta ut ur hemmet tycker jag också synd om. Hur reagerar en nyfödd och en nioåring med en neuropsykiatrisk diagnos på all denna stress? Det kunde Anne Holt gärna ha utvecklat lite i boken!

Tillvaron för Inger Johanne och Yngvar börjar kännas alltmera snärjd. Gastkramad, tryggt liggandes i soffhörnet med filten tätt virad om mig läser jag vidare, sida efter sida fast klockan närmar sig tre på natten. För man kan inte sluta läsa, då boken är en riktigt bladvändare. Man bara måste få veta. Vem var mördaren och hur ska det gå?

Boken avslutas i övrigt med en riktig twist. Huh! Här  kan ni köpa boken, eller härgör det!

söndag 6 januari 2013

En liten strimma av våren



Idag såg jag en liten strimma av våren. Solen lyste upp horisonten och in smög januariljuset genom de skiraste av skira gardiner jag satt upp i vardagsrummet. Ljuset lekte i skuggspel på väggarna och golvet, bollade lekfullt fram och tillbaka.

Välkommen våren.

tisdag 1 januari 2013

Tänkvärt för januari

Om alla människor visste vad de säger om varandra skulle det inte finnas fyra vänner i världen.

- Blaise Pascal-