fredag 14 augusti 2009

Ur min dagbok, del 3

Förnekelse. Förtvivlat griper man efter förnekelse, hoppas att det inte är sant, att det inte var så farligt.



Hösten 2006

Sådär ja. Nu var kantarellstuvningen färdig. Nog var detta kantareller alltid, nu såg det riktigt läckert ut! Nu kom maken hem också, så bra då kunde han ju också få.

När han kom in, stod jag alltså med kantarellstekpannan i handen som en riktig husmor. Men han ville inte ha, sade att han inte åt svampar! Ja men, då fick jag väl ha allt för mig själv då.

Det var riktigt mycket jag hade skördat idag, en halv tallrik blev det när jag hällde upp det. En riktigt perfekt lunch, det skulle inte behövas något annat till.

Det såg riktigt läckert ut, men riktigt gott smakade det inte, det var nästan lite surt istället. Skulle kantareller verkligen smaka så här? Äsch, men nu skulle man inte vara kinkig, någon giftsvamp kunde det väl inte vara frågan om, de borde väl smaka beskt istället.

Jag åt alltså upp allt.

Genast efter måltiden ångrade jag mig. Något var fel, det visste jag på något obestämt sätt. Inte för att jag mådde dåligt på något sätt, men ändå visste jag.

Jag tog svampboken och sökte. Genast jag såg bilden, visste jag. Tre kors (ett inom parentes) och farligt giftig, stod det i boken. Giftet lagras i kroppen vid förtäring. Sjukdoms- och till och med dödsfall har rapporterats.

Pluggskivling. Jag hade just ätit en halv mattallrik med pluggskivling. Inte alltså bara smakat på svampen.

Måste jag kanske försöka spy upp svampen nu då? Säkert bäst så.

Men det blev inget av med spyandet, ingenting kom upp. Kanske det inte var så farligt då, om det skulle vara frågan om ett verkligt farligt gift, skulle väl kroppen själv göra allt för att bli av med det? Och jag mådde ju inte alls dåligt heller, bara obehagskänslan i magtrakten som fanns där och berättade att något var fel, allvarligt fel...

Jag beslöt mig för att åka till jobbet, jag ju mådde helt bra. Fast jag nu hade ätit giftsvamp skulle jag väl klara av det, allt kändes ju helt okay. Säkert hade jag stark fysik, eftersom jag inte kände något.

Jag vinkade adjö till maken, som frågade om jag hade ätit svamparna. Jag svarade att jag hade ätit upp allt. Jag nämnde inte något om att de hade smakat surt.

Fortsättning följer...


18 kommentarer:

mrwalker sa...

Ja nog lever du farligt alltid, väntar med spänning på nästa sändning! HÄRRI...

Smörblomma sa...

mrwalker: Ja, fast till mitt försvar måste jag väl säga att jag inte äter svamp längre :o)

Och vid denna tidpunkt hade jag heller inte ännu fattat hur allvarligt det skulle komma att bli.

Olivia sa...

Har hört din historia förut men väntar ändå med spänning om du ska överleva... *Fnissar fortfarande*

Smörblomma sa...

Olivia: Ja, jag överlevde ju. Men attan så hårt det satt x:

Kent sa...

Tel me more!!

Smörblomma sa...

Kent: Ja, det kommer.

Augusta sa...

Att du vågade¨åka till jobbet efter den maträtten, modiga kvinna! Följer fortsättningen med spänning ..

Rätt sent nu. Godnatt och Sov Gott!

Fenixmona sa...

Oj, nu är det riktigt spännande...att du kunde vara så cool...Kramiz

Smörblomma sa...

Augusta: Äh, det var nog inte frågan om modighet, snarare förnekelse för vad som just hade hänt.

Typ; åker jag till jobbet som vanligt är allt som vanligt, alltså har det inte hänt...



Fenixmona: Ha ha, kanske det verkade coolt ja. Istället för att ordna sjukledighet åkte jag iväg till jobbet, helt korkat.

Beslutet att åka iväg till jobbet, blev trots allt det som troligtvis räddade livet på mig senare...

Fenixmona sa...

Nu åker vi till skogs men jag tittar minst två gånger på svamparna idag!!!Kramiz!!

Smörblomma sa...

Fenixmona: Ja, lova att du tittar efter minst två gånger :)
Själv plockade jag bara hallon så att det räckte till en hallonpaj, sedan orkade jag inte mera ;) Kramiz!

Fenixmona sa...

Tillbaka från skogen! Inget regn ännu bara mulet! En härlig tur fick vi. Kramiz

Anonym sa...

Rrrrrrrrrhuuuuuuuuulit! ;03

Emma-Lou sa...

Tur att jag inte äter svamp ;)

Ändrar lite i förlossningsberättelsen, är inte nöjd med den. Den blir SÅ lång. Ska försöka skriva om den som ett reportage istället ;) LAgt ut lite fler bilder nu också.

Smörblomma sa...

Fenixmona: Roligt att ni fick en härlig dag :) Kramiz!



Anonym: Från början var dagen rätt rrhhuuuulig faktiskt, men fortsättningen blir lite urruuuuliggärre ;03



Emma-Lou: Ät aldrig svamp, det gör jag aldrig heller numera ;)
Ser fram emot fortsättningen av din förlossningsberättelse!

Fenixmona sa...

Man kan aldrig vara nog försiktig med det man tar hem...även små oönskade djur kan göra mycket elände...Kramiz

Augusta sa...

Hej! Tittade in för att läsa fortsättningen men det hade inte kommit mer ser jag :)
Istället får jag önska dig en trevlig lördagskväll! Kram

Smörblomma sa...

Fenixmona: Så sant så, jag har blivit fästingbiten som fyraåring, och det vill jag inte bli igen! Kramiz



Augusta: Nu kom fortsättningen på berättelsen! Trevlig lördagskväll på dig med! Kram