lördag 27 mars 2010

Konstnärinnan på Strandgatan, del 6

Nu satt grannarna i kyrkbänken och snöt sig, och kunde inte förstå att hon var borta. Tänk att hon hade fallit i vattnet vid sitt sommarställe och drunknat!

Arne; brodern hade åkt ut till sommarstället och kollat när Anja inte hade synts till på ett tag. De två hade ju endast sporadisk kontakt, så Arne hade inte hunnit sakna systern. Det var brevbäraren som hade börjat undra när han inte fick in mera post att rymmas i brevinkastet, när mellandörren var stängd.

Arne hade åkt ut till systerns sommarställe, och det första han hade lagt märke till var ekan som upp och nervänd hade drivit iland bland stenarna en bit bort. Anja syntes inte till, och allt annat på tomten verkade uppstädat inför vintern. Arne visste att Anja hade för vana att alltid åka ensam ut till sitt sommarställe, också när hon städade bort till vintern. Bara ekan brukade hon ibland be honom om hjälp med att lyfta in under tak till vintern.

Arne förstod genast att det måste ha hänt en olycka. Redan samma dag draggades sjön nära sommarstället, och Anja hittades ett tiotal meter bort, liggandes på havsbottnen. Utan flytväst, vilket var ovanligt när det gällde Anja. Hon hade alltid haft stor respekt för sjön, och med hennes simkunnighet hade det varit lite si och så.

---Fortsättning följer---

4 kommentarer:

Fenixmonas sa...

Ingen kunde ju tro annat än det varit en olyckshändelse...hur skulle de kunna misstänka något annat...Kramiz

Tommy sa...

Det är ju lite konstigt att hon givit sig ut på sjön utan flytväst.

annepauline sa...

Nu verkar det i alla fall som om inte Arne har bragt systern om livet, men...

Smörblomma sa...

annepauline: Men, men ja. Arne och Anja bodde i samma stad, men umgicks ändå inte alls.

I mitt förarbete hade jag visst skissat upp något om att de brukade fira julen ihop...

Två rätt ensamma människor, alltså.