Arthur satt på kökssoffan och svalde generat, medan han såg Alina sätta på kaffet. Vad hon såg bister ut!
Vad han var arg på sig själv, han satt ju bara här som ett mähä. En riktig tönt var han, som bara satt och såg ner i golvet. Han var ju här för att hämta sina pojkar, nu måste han morska upp sig.
- Jaa, var är Albert och Gunnar då? Jag är ju här för att hämta hem dem, se. Arthur försökte morska upp sig, men det föll platt fall när Alina gav honom en isande blick.
- Och var är "hem", då? Alina plockade med kaffekopparna, och kaffeskedarna skramlade mot porslinet. En av skedarna förr i golvet, och Alina plockade hastigt upp den igen.
- Jaa, jag skall ju ordna det på bästa sätt för pojkarna. För tillfället är jag ju arbetslös, men jag hade ju hoppats att pojkarna kunde hjälpa till lite i hushållet, tills vi kommer upp på fötter igen. Albert är ju stora karln han redan, och borde väl kunna göra ett rejält dagsarbete. Och Gunnar, som jag har hört att är stupid, han borde väl ju kunna göra något lättare iallafall?
Arthur svalde, han märkte hur han svamlade och såg hjälpsökande på Olof. Men Olof satt bara med knäppta händer och såg rakt framåt, och sade ingenting.
Alina, som just skar upp kaffebrödet hejdade sig. Hon gick några steg framåt mot Arthur, lyfte kniven och satte knivspeten under hakan på honom, och sade hotfullt:
- Gunnar är en intelligent pojke, mycket klokare än vad du någonsin har varit. Men, om du menar allvar angående om ta hand om pojkarna, så låt oss diskutera vilkoren nu.
Alina satte sig beslutsamt ner på köksstolen mitt emot Arthur och Olof, med ett pappersblock och en penna i handen. Båda männen kände sig besvärade där de satt, men Alina sade myndigt:
- Skall vi komma överrens, då?
Albert och Gunnar som satt gömda i kammaren, och kunde inte tro sina öron. Vad var nu allt detta?
2 kommentarer:
Bra rutet, Alina! Jasså, Arthur tycks tro att pojkarna ska börja arbeta och underhålla honom, typiskt. Nu blir det spännande att se vad Alina ställer för villkor. Arthur lär inte ha så mycket att komma med, arbetslös som han är. Inte är han väl så intresserad av att skaffa arbete heller.
annepauline: Egentligen är det ju helt otroligt och befängt, att Arthur tänker ta sig an pojkarna, med tanke på vad han har att erbjuda dem.
Det är egentligen Olof som propsar på att Arthur skall ta hand om sin familj, mest så att Arthur skall "ha något att göra" när han nu kom sig tillbaka till Sverige.
Och Olof hade ju i sin tur fått en hel del pengar av Janes far, och mera kommer han att få när han återkommer till Amerika, UTAN Arthur, då.
Olof känner att han börjar ha bråttom tillbaka nu, så...
Skicka en kommentar