söndag 13 juni 2010
Herbariet; once again and now for the very last time
Läs först detta för att dra er till minnes.
Än en gång är det så dags.
Herbariehelvetet. Ett icke frivilligt skolarbete för eleverna som gått ut sjuan, som skall utföras under sommarlovet. Varenda gång kommer detta träljobb att inkludera mor (mest), far, mommo, och övriga vänliga släktingar som är villiga att hjälpa till. Och förutses att hjälpa till, från skolans sida.
Utan alla dessa hjälpande händer skulle eleven stå sig slätt. Det vet jag, eftersom jag pratar utav erfarenhet.
Hur länge skall denna föråldrade tradition med anor från femtitalet egentligen hänga med? Samhället förändras ju på alla andra sätt, så varför inte på denhär punkten också?
Är vi kanske rentav enda skolan kvar som fortfarande måste sätta ihop ett herbarie under sommarlovet?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Något sådant har jag aldrig hört talas om, låter som ett stort jobb för en elev!
Hoppas de kan hitta på en bättre sak att göra och förnya sig!
Tack för den fina kommentaren om mitt kort! =)
Ha det så bra!
Kram Elenor
Jag har aldrig hört talas om det förut, så nog måste det vara en gammal kvarleva! Dags för den skolan att förnya sig! kramiz
Vilken gammal tradition / sed de verkar ha. Låter mycket märkligt att just föräldrarna skall göra detta med. Kram
Jag tror jag svimmar, håller man fortfarande på och pressar växter i skolorna? Puh, på min tid har jag för mig att det var hela etthundra ( 100 !) växter som skulle pressas. Uppdelat på två somrar, visst, men i alla fall. De första 50 växterna var det inga problem med att hitta men när man hade typ 10 kvar var det näst intill omöjligt. Vissa växter, blåklockan till exempel, tappade färgen i pressningen. Då skulle man ha på lite finsalt så KANSKE färgen behölls...Sedan skulle man lära sig ALLA latinska namn. Läraren plockade ut 20 växter ur ens herbarium och dem skulle man alltså kunna namn och latinska namnet på för att få godkänt betyg. Min mamma sa att jag pratade latin i sömnen natten innan provet! De enda namnen jag minns idag är Fragaria vesca - Smultron och Plantago major - Groblad!
Det där är något båda jag och barnen sluppit. Det är nog någon finländsk sedvänja...
Ja, vem vet?
Svar om zigenare: Vanliga jobb? Nej, knappast, ja, utom på marknader då.
sv: haha det blev ingen tält utan en liten fin lägenhet istället :)
Det hade jag ingen aning om att ni gjorde. Lät jobbigt.
Fortsatt trevlig midsommar till dig :)
Kram
annepauline: Ja, visst är så att man dånar av, inte ens på min tid höll man ju på med växtpressning.
Herregud hundra växter, då bleve man ju tvungen att resa ner till H:fors, och sedan upp till Lappland för att överhuvudtaget få ihop alla växter :/
Jasså finsalt, det skulle mina äldre söner ha använt, då skulle vi inte ha behövt göra om denna procedur var och vartannat år... Jag hade nämligen tänkt köpa mig ett herbarie och ge som gåva till min lille son, men de tidigare herbarierna är helt... falnade.
Det blir f*n till att ge sig ut i naturen igen, och fast jag har gjort hela proceduren två gånger redan under kort tid, så minnns jag inte namnet på EN ENDA VÄXT, trots allt.
Detta om något visar väl att tanken med herbariet är helt bedagat och ur sin tid.
Skicka en kommentar