Förändringarnas tid blåser och det snabbt. Från att ha varit en trebarnsfamilj med allt vad det innebär kommer vi snabbt att bli en enbarnsfamilj. Kan tänka sig! Hur kunde detta hända och över en natt?!
Jo. T är fast i Finska armen. Det är inget frivilligt här i landet och alla åker in, det är bara en fråga om ifall man åker in på 6 månader, 9 månader eller 1 år. Man åker in, och man har inget att säga till om själv angående tiden. För 2 år sedan åkte N in på 1 år och det var inte frivilligt, så även om det ändå så här i efterskott kan tänkas att gav honom bra redskap inför framtiden.
Han kommer nämligen att flytta till Umeå. Armen har gett honom redskap att klara sig själv i vardagen och att (förhoppningsvis) föra sig ute bland människor. Jag tror han kommer att klara sig bra där i Umeå på egen hand ute i studiestaden.
Så. Nu får R smaka på hur det är att vara endabarn i familjen en tid framöver.
4 kommentarer:
Hej!
Kul att det blev Umeå för N, hoppas han ska trivas och kommer ni över så säg till så tar vi en fika! =)
Kram Elenor
Just ja, jo vi flyttar ihop till något som bara är vårat nu snart, det ska bli skönt när det är klart. Packar fortfarande lådor och rensar.
Kram Elenor
Livet har sin gång och då det går så fort! Var glad att det ordnat sig med studier för sonen och livet i arme´n är ett minne i livet, man får inte ta det för allvarligt. Men så till åren som jag är så kan jag nu och då sakna mina "pojkar" här hemma och önskar att de ännu skulle bo hemma. Det var lite mer action då :)
Solveig: Ja, det är ju lite mera action ju fler man är i hushållet :) Men men, livet har sin gång och idag har R fyllt 18, tänk det min yngste!
Skicka en kommentar