Torg finns det många av i Amsterdam. Torget ovan är gammalt och genuint och allt är gjort i sten. Ingen billig asfalt här! Holländarna satsar verkligen på det estetiska och kulturella.
Ett estetiskt torg, nämligen Blomtorget. En hel gata som bildar ett torg, lite som vårt gamla Blomgården. Fast märk väl, det är fråga om en hel gata här, så det är inte någon liten blombod.
Blommorna täcker väggar, bord, hyllor och tak. Ja, i princip all yta förutom golvet. Och på våren finns det säkert ännu mera blomster och blomdoft då de berömda tulpanerna slår ut.
Visst fanns det tulpanlökar att köpa nu också men de låg placerade bredvid Odla-själv-hasch-kit som helt lagligt säljes här. Men då jag har lite respekt för tullen så vågade jag inte ens mig på att köpa tulpanlökarna ifall något hasch skulle ha smulat över på dem.
Blommor trängs med vackert porslin. Bara svårt att transportera glas hem också så jag avstod även från det.
Inne i museet fick man inte prata, där rådde absolut tystnad och vörnad. Buddahmusik strömmade ur högtalare på låg nivå och vi människor av olika nationalitet som befann oss inne i museet kände plötsligt samhörighet och en känsla av att kunna kommunicera (i all ordlöshet.) Jag tror att den känslan kallas för frid.
En vacker taklampa eller vad man nu kan kalla det för. Vi höll till inne på museet en god stund innan vi drog vidare.
Inne i en judisk synagoga. Man fick fotografera där vilket jag är väldigt glad över, då det inte på långt när är en självklarhet att man får ta foton inne på museerna.
För att få tillträde till synagogan måste ändå männen sätta på sig en kippa och den delades ut vid ingången. Har foton på det men tyvärr inte tillåtelse att publicera dem på nätet. Nåväl. Man fick också en liten mp-spelare i handen som fungerade som en guide. Vid olika punkter inne i synagogan satte man fram spelaren mot en avläsningsstation och man blev guidad om just den tavlan eller just det föremålet.
Säkert därför måste man betala inträde till synagogan.
Mäktigt, eller hur. Kalla, kala stenväggar med mycket rymd i rummet. Det är svårt att riktigt förklara hur stor synagogan egentligen var.
På synagogaområdet fanns också vad som mest liknade uthus och där fanns också en hel del som var värt att se. Böcker som kyrkans lärda män en gång i tiden har lutat sina huvuden över...
Peter Den Store. Jag tänker inte skriva om Peter Den Store här och därmed röja min okunnighet. Jag kan bara säga som så att: det var tur att jag kom mig iväg till Amsterdam och museerna där, för jag lärde mig verkligen mycket om historien under de dagarna vi var där.
Tyvärr fick man inte fotografera inne i museet om Peter Den Store men guidningen fungerade perfekt även här med mp-spelare man kunde lyssna till i olika rum och vid olika föremål.
Anne Franks museum var ett annat museum man heller inte fick fotografera inne i. Synd, för jag hade verkligen velat fotografera där.
Smala, mörka, branta trappor som ledde upp och ner mellan våningarna i huset där Anne suttit gömd. Jag är glad att hon skrev sin dagbok där även om jag inte själv har läst boken om Anne Frank.
Men T köpte ett engelskt exemplar av boken där vid museet och jag lovar mig själv att jag en dag ska läsa den.
![]() | |||
Kanalåkning är något man inte kan hoppa över om man är i Amsterdam. Det löper kanaler överallt inne i staden för att leda bort vattnet, då staden utan vallar och kanaler ju annars skulle ligga under vattenytan. Så sammanlagt löper det en hel del kilometer kanaler genom Amsterdam.
Och somliga bor ju i husbåt också i kanalen. Se så fint med egen terass ovanför vattnet.
I nästa inlägg (sista delen) skriver jag om Red Light distriktet och kannabis.