Sitter här i gryningen och känner hur lyckligt lottad jag är som har semester nu. Inte alla har ju ett jobb att ha semester från, liksom. Det känns riktigt bra att vara ledig och bara få samla energierna tillbaka åt sig själv.
Mitt jobb är jobbigt på det sättet att det har med människor att göra och det är sjuka människor. Och som skötare blir man lätt helt urdränerad när all hjälplöshet kastas över en. Man kommer hem helt urlakad när arbetspasset är över. Ungefär som att man inte gjorde tillräckligt fast man innerst inne vet att man gjort vad man förmått. Ens kolleger kan också intyga att man verkligen gjort det. Men ändå.
Sköterskor, ta hand om er! Vi är guld värda, åtminstone vi vet det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar