torsdag 6 januari 2011

En ruggig spökhistoria, del 8


Ute bakom häxans köksfönster drog de tre barnen efter andan. Vad tänkte häxan nu göra med Emilia? Man hade ju hört om häxor som kokade barn och åt dem. 

Vad var det som häxan hade strukit på Emilias fot? Någon slags krydda? Nej, nu måste de hitta på något, här kunde de inte lämna och stå. 

Pojkarna knyckte igen med huvudena mot varandra på sitt speciella sätt. Sedan, som på ett osynligt tecken for de iväg mot häxans dörr med Malin hängandes efter sig i bakhasorna. Hastigt nådde de fram och slet upp den tunga ekdörren med järnbeslagen, och hoppades att de inte hade kommit för sent.


Häxan och Emilia vände båda förskräckta på sina huvuden mot det oväntade besöket. Till och med Murre lyfte på huvudet från sin plats vid spismuren och såg mot dörren. Inget sa något på flera sekunder, alla bara stirrade på varandra. Till slut harklade sig Björn och försökte göra rösten barsk och sa:


" Du vågar inte äta upp henne. Hon är min syster och du kommer inte att få henne!"


Häxan stod fortsättningsvis bara stilla och teg. Hon lutade sig från fot till fot och det syntes att hon ännu var förvånad över allt som just hade hänt i hennes stuga under så kort tid.


Björn harklade sig igen. Han vände sig till Emilia och sa uppfordrande:


" Men stig upp då! Fort! Kom med här."


Björn gjorde ett utfall mot Emilia, han tänkte dra upp henne från stolen så att de alla snabbt kunde springa iväg, innan häxan skulle ge sig på dem. Men nu rörde häxan plötsligt på sig, hon hade fått tillbaka fattningen och sa med bestämd röst:

  
"Hon kan inte stiga upp, hon har en tagg i foten som går nästan ända in till benet. Vristen är också stukad.
Seså, flytta på er, nu ska jag plocka ut taggen ur foten." 

Häxan satte sig ner igen på pallen och lyfte upp Emilias fot i sitt knä. Nu vågade barnen inget annat än att lyda. Nu reste sig  häxan upp för att hämta något, och hon kom tillbaka med den stora, grova nålen och det andra metallföremålet som var en pincett.

Med stadig hand grep häxan tag om taggen med pincetten, och började gräva med den stora nålen i Emilias fot. Alla barnen blundade, Emilia också.

9 kommentarer:

Nett sa...

Härligt att se att du är tillbaka, och med en fortsättning av det ruggiga :)

Japp.. layouten, men snart är det dags för en ny igen :) Kram

Fenixmonas sa...

Härligt gumman att du är tillbaka igen!! Stackars häxan, hon har det inte lätt! Få se när barnen upptäcker att det är en snäll häxa...Kramiz

annepauline sa...

Nu blir det riktigt spännande att höra hur det går sedan, vad pojkarna tar sig till...

Ellis sa...

Ska bli intressant att se hur det går med foten och vad de andra säger när häxan nu hjälper och inte alls verkar äta upp dem! =)
Hoppas du får en trevlig helg!
Kram Elenor

Tommy sa...

Sån tur att häxan inte hunnit äta upp Emilia:)

Karpstryparn sa...

Var ett tag sen jag var här nu, lever fortfarande, haha.

Fenixmonas sa...

Saknar dig gumman! Kramiz!!!

Tommy sa...

Var håller du hus? Saknar dej också...

Smörblomma sa...

annepauline: Ja, det har du fått vänta länge och väl på nu, men jag looovar, jag ska sätta in fortsättningen på sagan om det så ska bli det sista jag gör!