tisdag 7 september 2010

Mattegeniet ;)


Så har man blivit geni inom matematiken då också. Ha, ha. Verkligen ha, ha.

Jag fick som uppgift att hjälpa yngste sonen inför ett matteförhör i slutet av veckan. Sonen hade pappret med uppgifterna med sig när han kom hem, och satte sig ner för att börja räkna procenträkning. Procenträkning i textuppgifter. So far, so good.

Efter att han var klar ögnade jag hastigt igenom upgifterna och såg väl att de hade gått lite sådär... Men vad värre var, när jag själv skulle försöka kontrollräkna dem upptäckte jag att jag inte kunde! Just det, jag kunde inte räkna högstadiets räkneuppgifter fast jag själv har gått ut högstadiet en gång i tiden.

Jag drabbades nästan av panik och tankar som att jag ju måste ha vunnit mitt avgångsbetyg på lotto flimmrade förbi. Sedan lugnade jag mig och bad äldste sonen som läser lång matematik i gymnasiet att räkna talen så att vi iallafall skulle få ett facit.

Vi fick ett facit och något lugnad packade jag matteuppgifterna med mig till nattjobbet för att förkovra mig. Allt skulle ordna sig.

I nattens mörker, tog jag vid en lugn stund fram mattepappren för att igen se igenom dem (ja vaddå, man kan lika gärna lösa matteuppgifter som att till exempel sticka när man ändå har det lugnt på jobbet.)

Det gick lika skit som förr! Igen kom paniken krypande om hur värdelös jag måste vara som inte ens klarade av åttornas procenträkning. Jag lekte till och med med tanken på att skicka SMS till läraren för att få lite vägledning med räknandet, så att matteförhörshjälpandet alls skulle gå att genomföra.

Men klockan var ju ändå 23.30. Hon skulle väl knappast tro att jag varit klok om jag hade börjat skicka SMS vid den tiden på dygnet. Eller så skulle hon ha trott att vi var överambitiösa som satt och räknade ännu vi den här tiden...

Vilket dilemma. När jag satt där och tyckte synd om mig själv, började plötsligt en uppgift liksom att lösa sig av själv för mig. Efter att den var klar kunde jag plötsligt lösa alla. Jag hade knäckt koden för (svår) procenträkning med textuppgifter!

Saken var klar. Idag har vi gått igenom uppgifterna tillsammans, sonen och jag inför förhöret. Vi kan nu båda två någotsånär ;) räkna högstadiets matteuppgifter. Lättnad!

7 kommentarer:

Nett sa...

En annan skulle säkert som du inte fatta någonting, dessväre skulle jag nog inte ta itu med det som du gjorde. Bra gjort! Kram

Ellis sa...

Skönt att du kom på det till sist då, matte är inte min starka sida men tror att jag skulle klara Ma A efter att ha jobbat på
gymnasiet i 15 år nu! =)
Kram

Fenixmonas sa...

Förstår din panik! Ibland står det ju bara stillt på hjärnkontoret...gott att du kom på det! Stärkte din självkänska! Kramiz

Augusta sa...

Man glömmer fort. Det är likadant om jag tittar på min dotters mattetal :)
Man allt löste ju sig till det bättre :)

Kram

Tommy sa...

Skön känsla när det plötsligt klarnar:)

Emma sa...

Tack :)

Karpstryparn sa...

Själv har jag aldrig varit bra på matte, fast det beror på att jag inte gillar matte.

Svar: Japp. Nytt inlägg ute nu också.