Verrdskrigghh??!!

Juäg errh redd. Dt chuttes & d bömbbäs herrutte, & juäg vöggär entte gö utte enns. Tenk öm dt errh 3:dje verrdskrigghhetthh söm huär byrrjätthh??

Försst vuär kvellen bruäh, Smorbluman & älä d ändrä & derräs jester suät i chökket & öt illjstek. Dt döfftädde göddummlegt, & juäg fek smuäkä lejtet.

Sen byrrjuädde sprengnengnen derrh utte. Övverällt, vuärt muän en sögh, sö sprengdes dt. Kiddsen sög jetegluäddä utth, söm öm d vöre önguä sulddatterhh utthe i kriggh.

Juäg errh redd & juäg vetth ennte ens vuärt juäg skuä gö & chitta, nö nerrh juäg entte vuögär mej uttömhuss.

Tenk öm juäg huär blejvit senneschök! Dt trudde fämiljen pö sänt ätt juäg huäde blejvit pö villäävslöttningen, dö nerrh juäg buärä lög & sterräde ruäkt ut leggändes hökt öppe i enn löftseng, stell söm en pluänkä.

Vuäd errh dt rektit söm hender der uttens; errh dt verrdskriggh pö G, ellr höller juäg pö ätt blej senneschök?

Juäg errh redd.

//Nisse

Assassin`s creed 2

Idag har vi då äntligen varit ute och mellandagshandlat. Jag och min yngste son drog iväg ut genom den oplogade staden. Hur i sjutton kan man lämna en hel stad oplogad, det var ju som att köra genom in the middle of nowhere, istället för stadens centrum. Helt insnöat och gropigt och glashalt.

Men vi gasade på, vi bara. Tillslut nådde vi Gigantti, målet för vår (sonens) mellandagsrea. Vi skulle ha handla spel idag, PS3 spel. Assassin`s creed 2, någon som har spelat spelet?

På Gigantti fanns det inga spel kvar, de var redan slutsålda. Det var också sodastreamer kolsyreflaskorna, som vi också skulle ha köpt flera av.

Två smaktillsatsflaskor köpte vi iallafall. Cocacola och energy. Sonen köpte också en PS3 spelkontroll.

Så drog vi vidare igen, ännu en gång genom den oplogade staden, nu till Anttila. Där skulle vi iallafall hitta Assassin`s creed 2, fick vi höra via mobilen.

På Anttila fanns faktiskt spelet, K18 visserligen. Men mamma stod ju bakom sin son i kassan, så inga problem där inte. Väl hemma kollade jag in trailern till spelet, och det såg ju riktigt intressant ut! Lönnmördare, kan det egentligen bli bättre?!

Jag skulle också vilja spela spelet, fast sanningen att säga är jag ganska borta när det gäller PS3 spel.

Vad tror ni, kan jag som nybörjare lära mig att spela ett så avancerat spel som Assassin`s creed 2, eller är jag för gammal att börja på med det, tro?!

Drömmar om ljus och värme

Drömmen om den analkande våren bara fortsätter... Ikväll finns det ju vissa hopp, nu är det ju rent av plusgrader här! Bilen startade också igen, som om inget hade hänt. Skönt.

Sommar och värme, ja. Tänk om man fick befinna sig på stranden i Kreta nu, höra vågornas brus, människorna som glatt ropar till varandra för att överrösta vågbruset. Känna den heta grovkorniga sanden under fotsulorna, och de lena stenarna som havsvågorna slipat släta.

Känna saltdoften från havet i näsborrarna, och den heta solen värma ens redan solbrända kropp.

Jag trivs verkligen inte att bo i den snöhög, som landskapet här i Norden nu har förvandlats till...

Slängt ut julen

Idag fick jag nog av alla prydnadstomtar som drällde på matbordet. Så jag tog helt sonika bort dem, slängde ner dem i lådan där de nu skall ligga i nästan ett år framöver.

Kritiskt granskade jag också vardagsrummet, men beslöt att låta det vara ännu några dagar. Fast alla keramiktomtar åkte nog iväg därifrån också.

Jag väntar bara på ett nytt år, jag. Ljusare ute, ljust inne, ut med allt rött.

Skitkallt är det också och allt är insnöat. Ikväll fick jag inte igång bilen.

Jag vill att det skall vara vår nu...

Jaha...

Jaha. Nu när jag försöker besöka era bloggar, kommer jag inte in på dem. Nätet krånglar :(

Jag försöker komma in på dem igen vid senare tillfälle...

Drunknar i choklad...

Sedan igår drunknar vi nästan i choklad här i huset. Choklad, choklad, choklad, så långt ögat når. Överallt, i alla rum.

Vi fick också en sodastreemer i julklapp. Ikväll skulle jag göra vår egen hemgjorda cocacola i den. Jag blev redan igår förvarnad om att det kan bli en lätt översvämning när man häller cocacolamedlet i bubbelvattnet.

Det blev det också, man måste vara jättesnabb att stänga korken ORDENTLIGT efter att man har hällt i cocacolavätskan...

Tacka vet jag wichyvatten, där händer det inga överraskande översvämningar vid tillverkningen!

God fortsättning på julhelgen, alla :)

God Jul :)

Nu är det inte länge kvar till julafton. Därför tänker jag nu önska God Jul till er alla, och samtidigt tacka för alla God Julhälsningar jag redan fått :)

Nu är allt klart inför Årets Stora Dag. Tänk; man fick allt klart i tid i år också.

Dan, före dan, före dan, före dopparedan...

... blev det rätt så, tro?!

Nu börjar det verkligen närma sig julafton, och aldrig har jag varit så sent ute med pyntet som i år. Julklapparna har jag däremot helt koll på, vilket även det är ovanligt, så här redan halva veckan före julafton.

Pyntet, ja. Tänker inte gå in på detaljer om allt vad som ännu är opyntat. Inte ens lussekatter fick jag bakade till Lucia. Kan man kanske baka lussekatter under mellandagarna istället? Skulle nog tro att det uppskattas, och att de blir uppätna då också!

Sedan hade jag också tänkt att jag skall åka iväg på "mellandagsrea" imorgon till Body Shop, och inhandla en hel del välbehövligt till mig själv. Måste man vänta tills efter jul för att få åka iväg och "mellandagshandla"?

Jag menar, det är ju ändå nu som varorna finns, efter jul finns det ju bara restexemplar kvar.

Tänker förresten bära in granen imorgon. Vi knyckte den häromdagen, en bit in i skogen härifrån ( haha, read that, forrestowner). Fast jag tror inte att det är olagligt bege sig ut och knycka sig en julgran inför jul, så länge man inte skövlar ett helt skogsskifte.

Vet någon hur det ligger till med den saken, egentligen?

Ett fyllos jul, del 7

Inne i den lilla kyrkan var det tyst och stilla. Margareta hade fått ett infall, hon skulle åka till kyrkan och ta nattvarden innan hon fortsatte iväg till jobbet som nattsköterska på demenshemmet. Som någonslags julefrid, när hon ändå blev tvungen att jobba på julaftonsnatten.


Prästen rörde sig stilla när han delade ut nattvarden till den lilla, frusna människoskaran, som hade hittat hit till kyrkan i kväll.


Den hafsigt klädde mannen som knäböjde bredvid Margareta framme vid altaret, svalde sitt nattvardsvin i en enda stor klunk. Det såg ut som om vinet hade tagit slut alldeles för fort för honom. Han lade inte märke till att Margareta vände sig om och log varmt emot honom.






Hemma hos Bo hade klockan hunnit bli nio på kvällen. Bo satt i mörkret, han hade inte tänt en enda lampa i hela huset. Gatlampan utanför lyste rakt in i köket, och kastade en strimma ljus rakt över hans ansikte.


Här vid köksbordet hade han suttit nu, de senaste sex timmarna. Väntat på det telefonsamtal som aldrig kom, inte i år heller.


Hela kvällen hade han suttit här utan att dricka en droppe, förgäves. Han svalde, och i ljusstrimman från gatlampan syntes en tår sakta trilla ner för hans kind. Förgäves, tänkte han. Förgäves.




Sköterskan Margareta var nu på jobbet, och höll som bäst på att bädda ner den gamla, dementa Elsa i hennes säng. Sköterskan och patienten log emot varandra, som om de delade en trevlig händelse nu på julaftonskvällen.


Det gjorde de också. Margareta visste nog att fastän Elsa var dement, fanns nog ändå sonen Bengt alltid med i hennes tankar. Hur dement Elsa än blev, skulle det alltid värma hennes hjärta att få höra, att hennes av livet hårt drabbade son hade hittat till kyrkan på julaftonskvällen för att ta nattvarden.


Elsa log igen, nu med klar blick. Så gott det kändes när Margareta berättade om nattvarden för henne. Hennes Bengt, han hade haft det varmt och gott på julaftonskvällen.


--- Slut---

Ett fyllos jul, del 6

Bo stod framför spegeln och drog några sista drag med rakhyveln. Han hade vattenkammat håret bakåt, och satt i lite pomada. Kanske borde han ha tvättat det också, men badhuset var inte öppet så här på julafton, och själv hade Bo ingen dusch.

Så. Det fick duga. Han hade lagt fram sina svarta byxor som han använde vid finare tillfällen, som vid begravningar, och så. Vita skjortan skulle ha behövt en tvätt, men det fanns det inte tid till nu. Istället hade Bo lite provisoriskt borstat bort några intorkade fläckar från framsidan av skjortan.

När Bo hade klätt på sig allt, tyckte han själv att han såg riktigt städad ut. Han satte också på lite rakvatten, för att dofta fräschare. Han stänkte lite rakvatten över kläderna också, som luktade unket av gammal smuts och instängd garderob. I förbifarten såg han en gång till på mobilen, att där inte fanns något missat samtal.



Eftermiddagen på julaftonen höll på att övergå i skymning, och nästan ingen var ute. Alla i småstaden satt inomhus och åt julmiddag, skrattandes och väntandes på tomten ihop med sina närmaste.

Ett äldre par kom gåendes längs gatan, i muntert samspråk med varandra. Efter sig drog de varsin pulka full med julklappar. Andedräkten stod som rök ur deras munnar, och snön knarrade under deras skor. Glada och förväntansfulla såg de fram emot julaftonskvällen tillsammans med sina nära och kära.

När de passerade kvinnan som huttrandes satt inne i busskuren, sneglade de lite i smyg på henne. Hon var ju full! Stank av sprit, och satt där och muttrade för sig själv.

Att sådana där inte kunde hållas inomhus, istället för att sitta här ute på allmän plats och supa. Och på julafton också. Fanns det inte något vettigare att göra?!

Det äldre paret skyndade förbi, och skakade snabbt av sig synen av den fulla, huttrande och muttrande kvinnan.

Anna-Lisa såg långt efter det äldre paret. Hon kände hur tårarna steg upp i ögonen, och en tår letade sig ner för kinden.

Hon tog en klunk till ur vodkaflaskan, och nu rann tårarna nerför kinderna på henne. Hon kände hur hon frös, både inombords och utombords.

Varför, varför hade hon inte bara gått hem till Jeanette och Per och ringt på? Varför, varför måste hon vara så himla rädd för att bli avvisad, att hon inte ens kom sig för att ringa på hos sin dotter och hennes familj?

För tredje julen i rad satt Anna-Lisa ensam och grät, med spritflaskan som enda sällskap.

Skulle det alltid komma att vara så här? Skulle de två barnbarnen någonsin kalla henne mormor mer?

Fortsättning följer...

Ett fyllos jul, del 5

"Hur känns det?" Bo drog ut stolen vid köksbordet för Bengt att sätta sig ner på.

"Jo, än lever man" muttrade Bengt och tände en cigarett. Det starka kaffet sköt han ifrån sig, det fick det bara att vända sig i magen på honom.

"Hör du, du måste sticka nu, ganska snart." Bo strök sig osäkert genom håret. "Du förstår, jag skall ju hem till Torbjörn och Anna ikväll, och måste hinna med att snygga upp mig. Jag måste ju hinna med att raka mig, så att inte Jonas och Johanna inte blir rädda" sade han i att försök att vara rolig, men inombords kände han ett stygn av fruktan. Tänk om barnen skulle bli rädda för honom!

Som den gången när Jonas fyllde tre år, och Bo hade kommit oanmäld för att lämna en chokladplatta i present till sin sonson. När han äntligen hade vågat sig dit för att uppvakta pojken.

Där, i vardagsrummet hade släkten suttit när Bo hade vinglat in, rejält påstruken. Efter den dagen hade det inte hörts något från Torbjörn och Anna, och det var nio månader sedan nu.

Men ikväll skulle det bli annorlunda, helt annorlunda än på Jonas treårsdag. Ikväll skulle han vara nykter.

"Ja, tack för natthärbärge, då." Bengt samlade fumligt ihop cigaretterna och tändaren, och gjorde sig redo att gå.

"Du klarar dig väl?" frågade Bo oroligt och kände lite dåligt samvete över att köra iväg sin kompis så där hastigt.

"Ingen fara på taket här." Bengt krängde med möda på sig sin jacka. Han var alldeles svettig i ansiktet och såg inte ut att må bra alls. "Får jag kallt, går jag bara in i kyrkan ett tag. Kanske man då kan få sig en sup av nattvardsvinet också, ha, ha. Men du!" Nu såg plötsligt Bengt lite orolig ut. "Strula inte till det nu, se till att sköta dig ikväll. Och håll dig borta från supen. Det är bara ensamma, övergivna som jag som har rätt att supa till på julafton. Om Anna-Lisa visar upp sig här igen, säger du bara att du inte vet var jag är, jag tänker inte förstöra för henne ikväll."

Bengt tryckte ner mössan över huvudet, och skakade valhänt om Bos ena axel. "Anna-Lisa och du kan hålla varandra nyktra idag, och fan ta er om ni sabbar det. Jag menar det, kompis. Se till att inte sabba småungarnas julafton."

Han fick plötsligt bråttom iväg ut, och Bo såg till sin förvåning att Bengts ögon just hade blivit alldeles blanka.

Fortsättning följer...

Ett fyllos jul, del 4

Bo hade nu klarat av att äta upp morgongröten, och dricka upp kaffet utan att något hade kommit upp igen. Det kändes bra, det fanns nog hopp för denna dag också.



Han grävde fram mobilen som låg under en tidningshög, och gned sig i ögonen några gånger för att se ordentligt på displayen. Tänk ifall Torbjörn redan hade ringt, för att säga klockslag när de skulle äta julmiddag ikväll.



Jaha, inget missat samtal, men nu skulle iallafall Bengt ut härifrån, så att Bo kunde börja snygga till sig inför kvällen. Det var ju synd om Bengt som inte hade någon att fira jul ihop med, den enda familj han hade var hans dementa mor, som bodde på demenshemmet.



Han steg upp och gick fram till Bengt som ännu sov där borta i soffhörnet. Bengt snarkade tungt, och lite saliv rann ur hans ena mungipa.



Bo skakade lite lätt om Bengts axel för att väcka honom. Inget hände förutom att Bengt började smacka lite med munnen, och vred ansiktet i en grimas.



Bo skakade om honom igen, nu lite hårdare. Fan, vad fyllot var svårväckt. Nå, nu verkade han komma till liv.



"Du, jag har kaffet klart. Och gröt också, ifall du tror att du kan få ner det." Bo visade med tummen mot köket.



Fast som Bengt såg ut, skulle han knappast inte få ner någonting alls. Mycket riktigt fick han bråttom upp ur soffan, och hasade sig iväg till toaletten så snabbt han förmådde. Några sekunder senare hördes hulkande ljud inifrån toaletten.



Bo satte i fram en kaffemugg till på bordet, och hällde den full till bredden med starkt kaffe. När det gällde att bota baksmälla var svart kaffe oslagbart. Nu gällde det att få Bengt på fötter, här kunde han inte lämna att sitta, då skulle han ju bara fyllna till igen.



Fortsättning följer...

Ett fyllos jul, del 3

På vägen tillbaka mot vardagsrummet kastade Bo en blick mot köksklockan. Kvart över sex. Bara natten ännu, alltså. Men fan vad det var kallt här. Han beslöt att göra upp eld i kaminen, det var i alla fall omöjligt att sova nu, så kallt som här var.

Han gläntade på ytterdörren för att ge fyr åt elden. Någonstans långt borta ifrån, hördes en sång. Stilla Natt. Ljudet kom från kyrkan.

Herre jösses, det var ju julafton idag!

Med ens rätade Bo på ryggen. Han drog igen dörren, eftersom brasan brann nu. Han såg på sina två avslocknade fyllekompisar i soffan, och beslöt att de skulle få sova ett par timmar till, sedan måste de ut.

Själv skulle han också försöka få sig ett par timmars välbehövlig sömn till, innan han måste börja snygga till sig.

Bo lindade in sig i täcket och filten. Han märkte hur han log för sig själv när han tänkte på de två små barnen som han skulle träffa ikväll. Så här glad hade han inte känt sig på mycket länge.



På soffan i vardagsrummet hade nu Anna-Lisa vaknat till. Fy fan, vad här var kallt. Stelbent gick hon fram till kaminen, där elden nu hade brunnit ner.

Hon såg på Bengt som ännu låg avslocknad i soffan, och funderade om det skulle vara bäst att smita iväg innan han vaknade upp.

Bäst av allt skulle det vara att bara gå, så hon skulle hinna göra sig klar tills ikväll. För ikväll skulle det bli av.

Hon skulle gå hem och ringa på hos Jeanette och Per. För sin inre syn såg hon hur de små lintottarna Patric och Tilde blygt skulle gömma sig bakom benen på sina föräldrar.

Och Jeanette skulle, när hon väl hade hämtat sig, säga till barnen att "det är ju mormor som kommer!"

Det var tre år sedan de sist träffades. Den här gången skulle det gå bra, det måste bli lyckat.

Om hon bara klarade av att hålla sig nykter idag.

Fortsättning följer...

Ett fyllos jul, del 2

Men efter det då? Nu stod det stilla i Bo Karlssons sprängvärkande skalle. Jo, Anna-Lisa hade ju försökt få med sig Bengt därifrån, men han gick inte att väcka.

Efter det hade Anna-Lisa gripits av självömkan över att ha ett sådant fyllo till karl, och börjat gråta. Bo hade lamt försökt att trösta.

Då hade Anna-Lisa börjat bli närgången mot honom istället. Men vad fan hade hänt efter det? Nu började det vända sig i magen för Bo, och han skyndade sig upp för att inte spy i sängen.

På vägen mot toaletten såg han sina två fyllekompisar tungt snarkande i vardagsrumssoffan. Bengt sittandes i ena soffhörnet, och Anna-Lisa halvliggandes i en till synes obekväm ställning. Hon hade brett sin kappa över sig och Bengts jacka över sina fötter.

Väl framme vid toaletten sprutade den gula sörjan ur Bos gap. Sprutade och sprutade. Tillslut övergick den i den kännspaka smaken av galla.

Såja. Han torkade sig kring munnen med baksidan av handen. Kastade en blick på sin spegelbild, men vände hastigt bort blicken.

Hastigt rafsade han fram två tabletter ur badrumsskåpet, och kastade in dem i sitt stinkande gap. Hafsigt kupade han handen under vattenkranen och drack lite vatten på huvudvärkstabletterna. Han hoppades att de skulle hållas inne och inte genast komma upp.

Fortsättning följer...

Ett fyllos jul, del 1

Det drar ihop sig mot jul! För egen del tänkte jag fördriva tiden med att publicera några av mina julnoveller här, får se hur många jag orkar/hinner lägga ut.

Så först ut: Ett fyllos jul. Med denna novell vann jag faktiskt första pris i en mindre tävling förra året, så det känns passligt att börja med den o:)




Morgonen grydde i småstaden där alla kände varandra. Endast ett fåtal var vakna vid denna tidiga timme, klockan sex på julaftonsmorgonen 2008.

Det var en kall morgon, vintern hade kommit till småstaden nu. Tio minusgrader visade mätaren högst uppe på bankhuset. Det var stjärnklart, och man visste att det skulle bli en klar och kall julafton.

Det var också kylan som väckte den skäggige mannen ur hans oroliga sömn, denna tidiga morgon. Inne i hans kök visade termometern på femton grader. Mannen rörde stelt på sig i sängen, invirad täcket och filten.

Fan, vad det var kallt. Fast han låg fullt påklädd och allt. Han försökte linda täcket tätare kring sig, men inte blev det varmare för det.

Huvudet sprängde också. Han försökte söka i minnet efter gårdagskvällen. Här, hemma hos honom hade de suttit och festat. Bengt, Anna-Lisa och så han själv; Bo Karlsson.

Bengt hade redan tidigt under kvällen slocknat i soffan, och inte gått att väcka sedan. Snarkande hade han suttit där, medan tobaksfimpen pyrde mellan hans fingrar.

Det hade varit ett helvete att släcka fimpen, efter att den hade fallit i soffan och nästan antänt den. Då hade Anna-Lisa hämtat ett halvtomt mjölkpaket från kylskåpet, och hällt över den pyrande fimpen. Efter det var ju den hotande brandfaran i varje fall över.

Fortsättning följer...

Uppsittarkväll

Ikväll har jag uppsittarkväll. Det brukar jag alltid ha kvällen före julafton, men det skadar ju aldrig att ha flera uppsittarkvällar.



Så. Eldarna brinner utomhus, och jag har paketerat julklappar. Vi har också styckat julvildsvinet ikväll, och imorgon skall jag göra ägg och bakon på fläsket till frukost. Pepparkakorna (köpe) fortsätter att gå åt.



Stegmätaren visar hittills 8000 steg idag. Vet inte ännu om det är bra eller dåligt. Jag har ju varit ledig idag från jobbet, men jag har ju ändå varit ute på en julklappsrunda på stan, om än kort.


Det är alltså frågan om ren vardagsmotion. Och så blir det väl ännu några steg till innan jag går och lägger mig :)

Stegmätare

Idag har jag köpt mig en stegmätare. Jag tog den genast i användning, allt måste väl inte sparas till julafton heller, eller hur?!

Jag tog den billigaste som fanns. Jag var inte ute efter någon lyx, bara efter en mätare som räknar steg.

Den verkar nog att fungera riktigt bra, fast jätte exakt är den väl inte. Hittills visar den 988 steg, jag har väl haft på den i två timmar nu, och gått runt lite så där sakta här hemma.

Skall bli intressant att se vad den visar efter en dag på jobbet!

Strul med julmusiken

Jaha, och hur gör man för att få in bilden från youtube på sin hitmusic då, för mig kommer det bara upp en länk. Hur gör man, för att liksom både ha upp sin blogg och lyssna till musiken samtidigt?

Någon som vet? Jag vet ju att andra lyckas med det, men inte jag verkar det som :(

Julmusik

Julens första vackra hitmusik kommer här: http://www.youtube.com/watch?v=OvKF__2r5Tw

I saltrummet

Ikväll har jag besökt saltrummet här i stan. Jag, och sex jobbarkompisar. Skithäftigt!

Ett rum med salt överallt. Väggar, golv och tak. Barfota gick vi in i rummet, och våra fötter sjönk ner i det bländvita saltet precis som på en strand i södern.

Det fanns fina saltlampor utplacerade lite här och var i rummet. Saltlampor ger ett milt och vackert sken. Saltmotorn brummade dock lite väl högt och störande, när den körde igång och började sprida omkring saltpartiklarna i rummet.

Det var en lite ovanlig känsla att sitta i saltrummet. På ett sätt var det som att sitta utomhus i ett oändligt vitt snölandskap, bara vitt så långt ögat nådde. Å andra sidan var det också som att sitta inomhus i en bastu, så det var verkligen speciellt.

Man fick inte tafsa på väggarna, för då kunde saltet lossna från dem (fast det gjorde vi ändå, och jag till och med först o:)

Jag kan inte riktigt ännu säga hur prisvärt jag tyckte att saltrummet var. 10 euro för 40 minuter, går man ensam i rummet är priset 20 euro för samma tid. Man får också sitta kvar en stund i rummet efteråt. Helst skall man gå en tjugo gångers serie, för att märka av de riktiga hälsoeffekterna, allt enligt broshyren.

Vi hade vår provgång gratis, och riktigt kul var det ju hur som helst :)