Ett fyllos jul, del 2

Men efter det då? Nu stod det stilla i Bo Karlssons sprängvärkande skalle. Jo, Anna-Lisa hade ju försökt få med sig Bengt därifrån, men han gick inte att väcka.

Efter det hade Anna-Lisa gripits av självömkan över att ha ett sådant fyllo till karl, och börjat gråta. Bo hade lamt försökt att trösta.

Då hade Anna-Lisa börjat bli närgången mot honom istället. Men vad fan hade hänt efter det? Nu började det vända sig i magen för Bo, och han skyndade sig upp för att inte spy i sängen.

På vägen mot toaletten såg han sina två fyllekompisar tungt snarkande i vardagsrumssoffan. Bengt sittandes i ena soffhörnet, och Anna-Lisa halvliggandes i en till synes obekväm ställning. Hon hade brett sin kappa över sig och Bengts jacka över sina fötter.

Väl framme vid toaletten sprutade den gula sörjan ur Bos gap. Sprutade och sprutade. Tillslut övergick den i den kännspaka smaken av galla.

Såja. Han torkade sig kring munnen med baksidan av handen. Kastade en blick på sin spegelbild, men vände hastigt bort blicken.

Hastigt rafsade han fram två tabletter ur badrumsskåpet, och kastade in dem i sitt stinkande gap. Hafsigt kupade han handen under vattenkranen och drack lite vatten på huvudvärkstabletterna. Han hoppades att de skulle hållas inne och inte genast komma upp.

Fortsättning följer...