Ett fyllos jul, del 3

På vägen tillbaka mot vardagsrummet kastade Bo en blick mot köksklockan. Kvart över sex. Bara natten ännu, alltså. Men fan vad det var kallt här. Han beslöt att göra upp eld i kaminen, det var i alla fall omöjligt att sova nu, så kallt som här var.

Han gläntade på ytterdörren för att ge fyr åt elden. Någonstans långt borta ifrån, hördes en sång. Stilla Natt. Ljudet kom från kyrkan.

Herre jösses, det var ju julafton idag!

Med ens rätade Bo på ryggen. Han drog igen dörren, eftersom brasan brann nu. Han såg på sina två avslocknade fyllekompisar i soffan, och beslöt att de skulle få sova ett par timmar till, sedan måste de ut.

Själv skulle han också försöka få sig ett par timmars välbehövlig sömn till, innan han måste börja snygga till sig.

Bo lindade in sig i täcket och filten. Han märkte hur han log för sig själv när han tänkte på de två små barnen som han skulle träffa ikväll. Så här glad hade han inte känt sig på mycket länge.



På soffan i vardagsrummet hade nu Anna-Lisa vaknat till. Fy fan, vad här var kallt. Stelbent gick hon fram till kaminen, där elden nu hade brunnit ner.

Hon såg på Bengt som ännu låg avslocknad i soffan, och funderade om det skulle vara bäst att smita iväg innan han vaknade upp.

Bäst av allt skulle det vara att bara gå, så hon skulle hinna göra sig klar tills ikväll. För ikväll skulle det bli av.

Hon skulle gå hem och ringa på hos Jeanette och Per. För sin inre syn såg hon hur de små lintottarna Patric och Tilde blygt skulle gömma sig bakom benen på sina föräldrar.

Och Jeanette skulle, när hon väl hade hämtat sig, säga till barnen att "det är ju mormor som kommer!"

Det var tre år sedan de sist träffades. Den här gången skulle det gå bra, det måste bli lyckat.

Om hon bara klarade av att hålla sig nykter idag.

Fortsättning följer...

Ett fyllos jul, del 1

Det drar ihop sig mot jul! För egen del tänkte jag fördriva tiden med att publicera några av mina julnoveller här, får se hur många jag orkar/hinner lägga ut.

Så först ut: Ett fyllos jul. Med denna novell vann jag faktiskt första pris i en mindre tävling förra året, så det känns passligt att börja med den o:)




Morgonen grydde i småstaden där alla kände varandra. Endast ett fåtal var vakna vid denna tidiga timme, klockan sex på julaftonsmorgonen 2008.

Det var en kall morgon, vintern hade kommit till småstaden nu. Tio minusgrader visade mätaren högst uppe på bankhuset. Det var stjärnklart, och man visste att det skulle bli en klar och kall julafton.

Det var också kylan som väckte den skäggige mannen ur hans oroliga sömn, denna tidiga morgon. Inne i hans kök visade termometern på femton grader. Mannen rörde stelt på sig i sängen, invirad täcket och filten.

Fan, vad det var kallt. Fast han låg fullt påklädd och allt. Han försökte linda täcket tätare kring sig, men inte blev det varmare för det.

Huvudet sprängde också. Han försökte söka i minnet efter gårdagskvällen. Här, hemma hos honom hade de suttit och festat. Bengt, Anna-Lisa och så han själv; Bo Karlsson.

Bengt hade redan tidigt under kvällen slocknat i soffan, och inte gått att väcka sedan. Snarkande hade han suttit där, medan tobaksfimpen pyrde mellan hans fingrar.

Det hade varit ett helvete att släcka fimpen, efter att den hade fallit i soffan och nästan antänt den. Då hade Anna-Lisa hämtat ett halvtomt mjölkpaket från kylskåpet, och hällt över den pyrande fimpen. Efter det var ju den hotande brandfaran i varje fall över.

Fortsättning följer...