Ibland blänkte det svarta i Thereses ögon. Då knöt det sig i magen för Trashanken och den hårda knuten spred sig i hela kroppen ända ut i fingerspetsarna och tårna tills han var stel som en pinne. Det gjorde mindre ont om man höll sig stel.
Han förblev stel och okänslig tills Therese hade slagit färdit och det svarta i hennes ögon hade mattas ut. Då det onda inte syntes där längre, istället kunde skammen skymta fram. Efteråt var de nästan vänner, det närmaste de förmådde komma varandra. Då skämdes Trashanken.
Visar inlägg med etikett skam. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skam. Visa alla inlägg
söndag 23 mars 2014
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)