Mopedkörkort och hjälp i hushållet

Idag fick min son sitt mycket efterlängtade mopedkörkort! Han lyckades på första försöket, vilket var tur, för så här i vårtider är körkortsköerna till besiktningskontoret jättelånga.

Han får nu köra runt på sin svarta scoter, men det blir nog till att öva några dagar innan han åker in till stan.

Vidare har jag också fått hjälp i hushållet ikväll. Yngste sonen hade som hemuppgift i huslig ekonomi att göra en varmrätt, plus en efterrätt till hela familjen. Dukning och diskning hörde också till.

Hur skall det gå, tänkte jag. Och hur skall vi framför allt orka med allt detta, just efter en lång skoldag och allt?!

Men det blev riktigt bra; på menyn stod pizza, och äppelkräm med vaniljsås till efterrätt. Allt blev jättegott, och jag funderade stillsamt när vi egentligen sist har haft en middag med efterrätt till och allt. Have we ever?!

Men nu var det inte riktigt klart så. Hemuppgiften i huslig ekonomi var inte riktigt så enkel. Nu skulle också det egna rummet storstädas. Dammsugning, mattpiskning, golvtorkning, lakanbyte i sängen, hyll- och lådstädning, tömning av papperskorg; ja det var en riktigt lång lista vi hade fått.

Jag tänker inte orda mera om städningen här än att min pojke kan vara riktigt effektiv när det gäller. Och att det ser ovanligt fräscht ut i hans rum nu.

På polisstationen

Idag har vi tillbringat en ganska stor del av dagen på polisstationen. Hur otroligt det än kan låta, så är denne lille kille nu så gammal, att det är dags att ta mopedkörkortet! Åren går verkligen fort nu.

Polisstationen, ja. Där får man verkligen köa ifall att man dyker upp vid halv fyra tiden på eftermiddagen, vilket ju alla verkar göra. Efter en lång tids väntan blev det äntligen vår tur då.

Denna gång hade jag verkligen förberett mig (till skillnad från den där gången för två år sedan, när jag för första gången var ute i samma ärende.)

När det äntligen blev vår tur framme vid disken hade vi alla papper färdigt ifyllda. Alla behövliga underskrifter hade vi också redan insamlade, och alla pappren färdigt undertecknade.

Där satt jag bara och plockade och bläddrade bland alla extra papper vi hade med oss, och passen. Jag tror att hon som satt bakom disken blev jätteimponerad av oss, iallafall verkade hon ordentligt nöjd då allt löpte på så smidigt. (För två år sedan blev vi nästan tillbaka hemskickade då vi bara hade Kelakortet med som identitetsbevis, istället för passet.)

Grattis min pojke, om tre veckor borde du ha mopedkörkortet i din hand. Mamma önskar lycka till!