Sköterskor, ta hand om er!

Sitter här i gryningen och känner hur lyckligt lottad jag är som har semester nu. Inte alla har ju ett jobb att ha semester från, liksom. Det känns riktigt bra att vara ledig och bara få samla energierna tillbaka åt sig själv.

Mitt jobb är jobbigt på det sättet att det har med människor att göra och det är sjuka människor. Och som skötare blir man lätt helt urdränerad när all hjälplöshet kastas över en. Man kommer hem helt urlakad när arbetspasset är över. Ungefär som att man inte gjorde tillräckligt fast man innerst inne vet att man gjort vad man förmått. Ens kolleger kan också intyga att man verkligen gjort det. Men ändå.

Sköterskor, ta hand om er! Vi är guld värda, åtminstone vi vet det.

Om att downshifta

Jag såg på en intressant dokumentär igår om att downshifta. Människor som tröttnat på ekorrhjulet har satt stopp och beslutat sig för att pröva på något annat, och börjat leva mera istället. Att byta jobb behöver inte alltid betyda att byta upp sig till en bättre status och lön, nej det kan tvärtom vara att byta ner sig och i gengäld då få ett jobb som bättre passar ens stil och livssituation, men då till en mindre lön. Maria Österåker själv skriver mycket och informativt om detta på sin blogg.

Viktigt att påpeka är ju att det inte alltid går att välja så här då det käver vissa ekonomiska resurser att downshifta. Även om man inte bör fokusera allt på inkomsterna, det är ju minst lika viktigt att hålla koll på utgifterna också och försöka hitta en balans där.

Jag har downshiftat i flera omgångar innnan uttrycket ens var myntat. När barnen var små var jag hemmamamma i nästan sju år och det är absolut inget jag ångrar. Märk väl att jag respekterar dem som tänker och gör annorlunda också, men så här kändes rätt för mig.

Jag downshiftade vidare genom att jobba deltid under flera år efteråt. Egentligen var det inte helt mitt egna val att det blev så utan det var arbetsutbudet som styrde. Men det passade mig bra.

Senast jag downshiftade var jag alterneringsledig och bort från jobbet ett år. Klart det minskar pensionssparandet för min del, men, men... Heller inget jag ångrar.

Jag är övertygad om att jag kommer att downshifta igen någon gång. Det är bara en fråga om när och på vilket sätt, inte så mycket om att våga. Jag är öppen för förslag.

Tänkvärt för februari

Arbete är tillflykten för den som inte har något att sysselsätta sig med.

- Oscar Wilde-