Magi (SkrivPuff 2.12.2011)

Tomten strök sig bekymrat över hakan. Han drog med fingrarna genom sitt långa, vita skägg och muttrade: "Inga julklappar, inga julklappar i år, hur ska jag alls få tag på några julklappar."

I skymningen föll snön i tunga, täta flingor utanför tomteverkstaden. Det var kvällen före julafton och iskallt uppe på fjället. En hare stannade upp bakom granen då han skymtade tomten alldeles ensam bakom fönstret där inne i mörkret.

Det var strejk på tomteverkstaden, visste haren. Arbetarna ville inte jobba gratis längre så här inför julen, istället ville de ha lön för sitt arbete. Tomten, som var en givmild själ, skulle gärna ha betalt dem för välutfört jobb, men då han inga pengar hade. Därför såg det ut som att alla skulle bli utan julklappar i år.

Haren såg tomten lägga sig ner på soffan och knäppa sina tjocka fingrar över sin stora mage. Man kunde inte annat än att försöka sova på saken.

                                                                ***

Ute på Korvatunturi grydde julaftonsmorgonen. Det svaga morgonljuset väckte tomten, som trots allt hade sovit gott på sin hårda kökssoffa. Lite stel i kroppen satte han sig upp och blinkade med ögonen.

Vad var nu detta?! Hela tomteverkstaden var full av julklappar! Färdigt inslagna i röda och gröna julpapper med silversnören runt om. Tomten fick bråttom upp ur kökssoffan, kunde det verkligen vara sant?!

Med sin sträva hand strök han över de hårda och de mjuka paketen, ja de var på riktigt. Något rörde sig snabbt i ögonvrån på honom och han skymtade henne. En vit silvrig klänning, ända ner till fötterna och långt, vitt hår ner till midjan. Det stod ett svagt sken runt henne i det dunkla morgonljuset, när hon försvann in bakom snödrivorna.

Snöfén! Tomtens rynkiga ansikte sprack upp i ett leende och en fridfull värme spred sig runt i hela hans kropp.

"Det är aldrig fel att ta emot hjälp, människor. Det är julens främsta budskap", viskade han rakt ut i rummet inne på tomteverkstaden.