"Mina damer och herrar..." Den förväntansfulla tystnaden låg kompakt över publiken inne i cirkustältet. Ett litet barn gnällde till någonstans och en popcornspåse prasslade. Någon hostade.
"Får jag presentera: Ana Lucia.." Förväntansfulla andetag hördes ur publiken och flickan fem meter uppe på plattformen andades koncentrerat. Kände hur adrenalinet pumpade genom kroppen, ända ut i fingerspetsarna. Såg målet framför sig, tio meter borta där linan uppe i luften slutade vid den andra plattformen.
Ana Lucia. Ann-Louise hette hon ju, fast hon hade blivit Ana Lucia då hon började uppträda som lindanserska som fyraåring på cirkusen, tillsammans med sina föräldrar. Nu var hon sju år gammal och en riktigt duktigt lindanserska, sade alla.
"Får jag bee om största möjliga tysstnaadd... " Cirkusdirektören med strålkastarljuset över sig strök över sin svettiga mustasch och såg med eldiga ögon ut över publikhavet. Bakifrån hördes förväntansfulla, låga trumvirvlar och publiken höll andan.
"Lindanserskan Ana Lucia, höjdernas prinsessa! Som dansar över linan och trotsar tyngdlagen. Hon kommer att sväva! Se,se!" Cirkusdirektören viftade exalterat med armarna och svettdroppar glänste i hans panna.
Strålkastarljuset slocknade, förflyttades och tändes igen mot Ann-Louise. Hennes rosa paljettdräkt gnistrade i det starka ljusskenet.
Hon drog ett djupt andetag och tog de första dansande steget ut på linan.
5 kommentarer:
Hoppas hon inte trillar ner...
Spännande.. :)
Bra
Å´hoppas hon inte störtar till marken nu...Tack för att du !gillar! Cesare! Kramiz!!
Inlevelsefullt skrivet är det enda jag kommer på, efter att ha läst detta blogginlägg.
Svar om aset Zlatan Ibrahimovic: Ja, den där jäveln skriker nog varenda gång han skiter på grund av alla pengar som sprutar ut där bak.
Skicka en kommentar